onsdag 30 april 2014

Tiden mellan brodd och broms...

Hörde det uttrycket i dag och det stämmer så otroligt bra in på vad många av oss hästmänniskor tänker. För er oinvigda är det tiden mellan då man tar av broddarna ur hästarnas skor och innan all broms och annat äckligt småknytt dyker upp.

Det är en underbar tid! Det blir grönt i hagarna, hästarna tappar sin vinterpäls, luften är klar och frisk, luften tillräckligt varm så man inte behöver frysa i sadeln, fåglarna kvittrar och naturen är som vackrast. I skogen är det tyst och fint, man känner sig som en del av den när man sakta skrittar fram.
Ibland när vi rider babblar vi som tokar men en sån här dag sitter man rätt så tyst och bara njuter av att få vara en del av landskapet man passerar.
DET är Tiden mellan brodd och broms.

Sen kommer hösten, och tiden mellan broms och rodd. De klara höstdagarna när det doftar så gott i skog och mark, färgerna i träden sprakar.

Hade en särdeles fin ridtur med Monika i morse, det är dessutom hennes födelsedag, det är ju därför det flaggas förstår ni väl. Sen att kungen fick för sig att påstå att det är för honom vi flaggar är bara dumheter.

Att rida är något fantastiskt, jag tycker synd om de som inte fått prova, eller de som inte insett och förstått hur underbart det är. Inte bara det att man är ute i skog och mark, eller rider lektioner. Det är samspelet med hästen, att man på nåt sätt blir ett. Man kan färdas sakta och man kan färdas fort, och allt gör man i samklang och i överenskommelse med hästen. Det är en underbar känsla, inte mycket slår det!

Monika höll på att tappa hakan i morse när hon tittade ut i hagen där småttisarna går.
Där står lillhingsten och snuttar på Silver?! Silver och han är inte ens släkt!
Silver är en fantastisk extramamma till de två fölingarna. Tyvärr är det ju tomt i den mjölkbaren men så otroligt fascinerande att hon låter honom snutta!

Synd att hon inte sätter mjölk också, då hade hon kunnat få adoptera lilla Kajsa från Heaven så hade vi inte behövt oroa oss för hennes välmående :-)

tisdag 29 april 2014

Och vilken härlig avslutning!!

Åkte till Monika på eftermiddagen och när jag klev ur bilen gnäggade lilla Kajsa och kom springandes mot mig.
Mitt hjärta slog dubbelvolter och sen pussade och kramade jag henne galet.
Vilken lycka!!


Vilken bra start på dagen!

Min vän Monica dök upp i går så i morse stack vi ut på ridtur. Med oss var en annan kompis Majsan. Det är alltid härligt att rida i skog och mark men sen finns det tillfällen då det är såååå bra.
I dag var en sån dag!
Inne i skogen kom vi bort från vinden, solen sken och hästarna bara gick lugnt och njöt.
Urbano som inte ridits på 1.5 år var lugn till och med han!
Det var vid ett tillfälle när vi skulle trava som han började dumma sig men det gick fort över.

Monica och Urbano passar väldigt bra ihop!
De är fan lika tokiga båda två :-)

Vädret blir definitivt sämre nu, men å andra sidan behövs lite regn och kallare luft. Den kallare luften för att jag borde röja uppe på höskullen och där blir det jävligt varm när solen ligger på.
Måste hitta någon hugad som kan hjälpa mig, klarar inte allt det själv....
DU kanske?
Du får ta med det hur mycket halm och hö du vill! Det finns MASSOR!!!
 Hör av dig om du är intresserad av att jobba lite hårt fysiskt :-)

Tjipp tjopp!


måndag 28 april 2014

Råkade ramla över det här receptet

Det här ska jag göra i kväll så får den står och jäsa över natten!

http://mittkok.expressen.se/recept/lantbrod-i-kastrull/

På rundvandring på norrsidan av Norrgården

Tog en sväng med kameran i dag. Det finns en viss ro i att fota. Jag är en glad hobbyfotograf med alldeles för många inställningar på min kamera. Jag tittar och trycker :-)
Hörde en bra sak en gång. "Finns det något i bilden du ser genom kameran, ta inte bilden" Så försöker jag tänka.
Visst det är bra att gå nära sina fotoobjekt men när man fotar djur är det inte alltid lätt, inte heller när man fotar med mobilen sittandes på hästryggen, då blir det som det blir liksom :-)

 I en av hästhagarna dök det helt plötsligt upp en rad med rabarber. Enligt de tidigare ägarna låg det här för många år sedan en köksträdgård bland äppelträden. Det hade varit kul att se hur den såg ut...
 Tror ni det finns ett rabarberblad som är det andra likt?
 Den gamla smedjan som står högst upp i backen, där har det eldats och bankats...

 Den som spar den har, har ingen aning vad detta kan ha varit i sina glans dagar :-)


 Gammalt trä är vackert, så mycket liv och rörelse
 Väkommen in!
 Skogen

 Och ja...den som spar den ...


 Lilleputt!!!

 Mini!
 Ingången till en gammal jordkällare under ett hus
 Så vackert där inne, vad skulle man inte kunna göra av det där?! Jag undrar verkligen hur de lyckades mura tegelstenarna i taket så där!
 Den stora stora linden


Grannen kom på att ville gräva dike bakom sin lada...så min hage revs upp men han lovade att återställa allt :-)

Och det var allt för den här gången mina vänner!

söndag 27 april 2014

Vilken ridlektion!!

Red i dag lektion för första gången på länge. Har helt enkelt inte orkat.
I vanliga fall får jag bråka med Ebba i 30-40 minuter innan vi är överens men i dag funkade allt bra från och med start. En otrolig känsla. Jag tror att hon kanske mått bra av den "halvvila" hon fått nu sedan februari. Jag har ridit lite sedan jag brakade ihop och när jag gjort det har det varit ute i skog och mark. Koncentrationen för att rida en lektion har inte funnits.
I dag funkade det, jag klarade med att koncentrera mig hyfsat bra. Red inte åt vänster när Titti sa höger och vice versa alltför många gånger.
Men nu är jag tvärtom i huvudet, det känns som att hjärnan är tömd.

Så god natt på er, min dag är nu över, orkar inte mer.

Så här skönt hade Ebba det efter lektionen och en avsvampning :-)


lördag 26 april 2014

Min själ har influensa...

Hörde detta uttryck i samband med utbrändhet...Min själ har influensa.
Tycker att det är en väldigt bra beskrivning på det hela, säger en hel del...
Hur det känns i kroppen att ha influensa vet alla, men att ha det i själen, i sitt innersta, i sitt väsen, tro mig, det är så mycket värre. Tar rinnig snuva, feber och hosta vilken dag som helst i stället för det här.

fredag 25 april 2014

Operation vagnsbultar

Jag har i månader hållit på att göra ett stort köksbord till matsalen.
Allt jag använt är återanvänt. Brädorna till bordet är golvbrädor från det grå huset, breda och fina. Efter timmar av hyvling och slipning blev de otroligt vackra! Maskhålen får vara kvar, det är bara charmigt tycker jag.

Problemet kom när jag började fundera över hur jag skulle sätta ihop det. Jag ville ha vagnsbultar, gamla och rostiga sådana. Har letat och frågat runt, kollat på Tradera. Men nej, det är sånt man slänger...

Men så en vacker dag när jag rumlade runt i sommarhagarna snubblade jag över en gammal vagnsaxel från nån gammal kärra. Den hade sjunkit ner i jorden sedan årtionden sedan men jag var orolig att hästarna kunde göra sig illa på dem. Själv orkade jag inte dra upp den, det låg för långt ner i backen.

Så kom påsken och en massa starka män kom och hälsade på, då kom snilleblixten. Vips hade jag fått ut dem i hagen och vips var det uppe ur jorden.
Då säger Janne, "Här har du ju såna där vagnsbultar du vill ha".!!!!!! Rostiga, handgjorda och ingen den andra lik. Precis vad jag ville ha ju!!!

Så i dag tog jag mig i kragen, har haft en dålig vecka och bara lämnat huset när jag varit tvungen. Lust och ork har inte funnits för mer än det allra mest nödvändiga...

Började på egen hand men de satt som faaan! Kom då på att kära Jocke sagt något om 556.
Testade och insåg att det är ett undermedel! 556 is da shit!

Muttrarna kom av och så här ser de ut :-) Jag är sååååå glad att jag hittade dem!
Bilder kommer sen på det färdiga bordet, det kommer att bli helt fantastiskt!





Dåliga bilder men de ÄR jättefina :-)



onsdag 23 april 2014

Detta gruvar jag mig för...

Så här kommer det om min utmattningsdepression, eller utbrändhet eller vad det nu kallas för.
Lathet hade jag kallat det för för några få månader sedan... Det har jag ju fått fan för nu så att säga!
Somliga straffar gud på en gång, med mig väntade hon lite :-)

Det började som ett krampanfall på jobbet. Right out of the blue så att säga.
Har under en lång tid känt mig trött, men trodde det berodde på vintermörkret, stressen kring att flytta osv så jag körde på.
Krampanfallet var precis som ett epileptiskt anfall men tjuriga jag gjorde inget åt det. Jag hade ännu en incident att hantera. Jag jobbar som incident manager åt ett företag och det innebär att kundernas fel, som betraktas som major, hanteras av mig. Det betyder dock inte att jag personligen är den som löser problemen, det finns fantastiskt duktiga tekniker som löser dem, när jag ber dem, beordrar eller säger åt dem att göra det. Varje gång jag gör det stör jag dem i deras ordinarie jobb så jag är inte världens mest populära kollega :-)

Krampanfallet kom en måndag, jag sa inget, till någon. Åkte hem från jobbet, grät på vägen till jobbet på tisdagen, grät hem på tisdagen, åkte till jobbet på onsdag - grät....
På onsdag eftermiddag på hemvägen, jag var ensam, kom jag till en korsning och sen visste jag inte var jag skulle. Jag såg en affär där vi brukar stanna och handla på hemvägen men visste inte var jag skulle, visste inte var jag var. Efter vad som kändes som timmar av gråtande (var nog några minuter) stannade en man och frågade hur jag mådde, jag stod ju mitt i korsningen...

Han ledde mig hem genom att göra framför mig. Jag lyckades tala om var jag skulle och han visste precis var det var.
Så jag kom hem, gjorde som vanligt, bytte om och åkte till stallet.
Sen kom torsdag och jag åkte till jobbet och mådde skit. På allvar skit!
Jag kunde inte koncentrera mig, kunde inte hålla hundra saker i luften samtidigt. Hade inte sovit på hela veckan...
När fredagen kom hade jag förstått att nåt var allvarligt fel på mig och gick till läkare.

Jag avslutar nu och fortsätter vid annat tillfälle, det är jobbigt det här...

tisdag 22 april 2014

Småttisar igen....

I dag ville fölisarna verkligen inte bli fotade, de sov eller stod bakom sin mamma när jag skulle fota. Bralla runt gjorde de väl när jag åkt.

 Mormor Silver vakar över lilltjejen
 Lillan och sin mamma Heaven

 Lillhingsten försökte leka med Candy men  hon var inte på humör :-)


Men jag lyckades på Silver på bild, hon brukar i vanliga fall hålla sig undan så fort jag kommer med kameran.


 Och så lilla Candy som alltid vill vara med. Jag hade fullt sjå med att ta kort då hon hela tiden skulle stå nära nära och kolla vad jag gjorde. Tror att hon tyckte att det var kul när jag låg ner i gräset, då började hon att klia mig i svanken. Det är INTE skönt att bli killade av hästar även om de är små.


Bilder från annandag påsk

Det var en sån fantastisk dag i går. Jag gick runt och fotade lite växter för att i dag ta samma bilder igen så man ser om det händer något.
Då det här är vår första vår på Norrgården vet jag inte vad det är som kommer upp i trädgården, det bara ploppar upp växter här och där, överallt.

Blev några kort på pojkarna också :-) Hittade en ny funktion på kameran där det blir bättre kort med rörliga motiv. Passar jättebra när man ska försöka fota Mini.
I dag åker jag iväg och sätter mig i fölishagen och fotar dem också!













Tror det är pioner som är på väg upp...



Alldeles ensam står den där ute i hagen...
Någon som vet vad detta är??

Och denna, en stor kluns gröna grejer som kommer upp, har hållit på ända sedan i mars.
Mini jagar efter en fågel :-)

En liten mus där nere kanske?

Våra vackra allé.
Min trotjänare, Bosse har jag döpt honom till.
Det vackra grå huset i vårsolen
Han kan springa fort trots att han

Världens finaste Lilleputt!! Världens finaste hund!

Nåt blått...